Att hunden kan göra nytta i vården har på senare år blivit allt mer känt. Internationellt och då främst i England, Frankrike, Japan och USA, har man sedan flera decennier använt hundar för att påverka människors hälsa och även i Sverige börjar man inse värdet av djur i vården. Forskning i ämnet bedrivs flitigt världen över, i Sverige pågår många studier och på flera håll i landet används hundar dagligen i fasta verksamheter.

Den internationella termen för arbete med hund i vården är Animal Assisted Interventions (AAI).

I Sverige finns ett fåtal utbildningsinstanser varav en av de större är Svenska Terapihundskolan. Hundarna och hundförarna som klarar av dessa utbildningar erhåller legitimation som Terapihundsekipage och hundarna får status som sociala tjänstehundar med tillhörande tjänstetecken. Momenten som ingår i utbildningen är väl beprövade i befintliga verksamheter världen över.

Ekipagen som certifieras är noggrant testade och tränade för att klara stressade och pressande situationer. Hundarna ska kunna hantera plötsliga vredesutbrott hos en vårdtagare, tåla att någon tar hårt i dem eller skriker, vara lyhörd för otydligt tal och svårtytt kroppsspråk, kunna stimulera en håglös eller deprimerad person, lugna en överaktiv eller orolig, motivera en initiativlös till aktivitet etc. Under utbildningens gång tränas hundförarens förmåga att tyda sin hunds signaler och hantera hunden i alla tänkbara situationer med syfte att säkerställa tryggheten för både hund och patient.

Att motivera patienter till en över tid långvarig, ibland smärtsam och kanske tråkig träning är inte alltid så lätt, framför allt inte om personen är dement eller har en hjärnskada. Med hunden går det som av sig självt. Under arbetets gång syftar Terapihunden till att vara en naturlig yttre motivator för att stärka patientens inre motivation. Tillsammans med Terapihunden arbetar man främst med att trigga motivationen att vilja förbättra sig, utvecklas, tillfriskna etc. En patient med nedsatt minnesfunktion eller koncentrationsförmåga kan genom Terapihundsövningar träna på ett meningsfullt sätt där syftet är tydligt och lätt att förstå. En patient med nedsatt styrka och balans, kan efter en halvtimme på träningsmattan ha tränat utan att ha märkt det, och dessutom haft roligt under tiden.

I början av träningsperioden görs en kartläggning av patientens bakgrund, fysiska eller psykiska hinder, aktuell situation och patientens och/eller anhörigas och personalens önskningar. Därefter sätter man tillsammans upp realistiska och konkreta mål och delmål. Sedan är det sjukgymnastens/terapihundförarens uppgift att utarbeta en träningsplan. En fortlöpande utvärdering görs och i slutet av träningsperioden görs en avslutande utvärdering tillsammans med patient/anhöriga.

Finessen med att använda hunden som “redskap” i träningen är att hunden inte lägger någon värdering i hur patienten ser ut, beter sig eller luktar. De tycker om människor och samvaron med dem, tillför glädje och stimulerar viljan att utföra något. Ett stort problem i vården är att patienten kan bli hospitaliserad. Man blir den som alltid är i behov av hjälp. Med Terapihunden kan man vända detta till att patienten istället blir den som kan hjälpa någon annan. Genom Terapihundsövningar och skötsel av hunden kan man få känna sig behövd och nyttig, göra skillnad för någon annan och rikta fokus ifrån sin egen sjukdom eller sitt handikapp.

Terapihundens arbetsområden;

• Öka verbal och social interaktion i en grupp (t ex på ett demensboende)
• Öka koncentrationsförmåga
• Minska kognitiva störningar
• Utveckla reaktionsförmåga
• Öka självförtroende
• Minska ångest och oro
• Lindra depression
• Förbättra långtids- och korttidsminne
• Förbättra/utöka ordförråd, talmöjligheter
• Förbättra uppfattning/kunskap av koncept, så som storlek, form, färg
• Öka motivation
• Skapa inre och yttre motivation
• Öka viljan att vara involverad i gruppaktiviteter
• Öka viljan att interagera med andra
• Öka viljan att interagera med personal
• Förbättra styrka, rörlighet och balans
• Förbättra finmotorik
• Öka kondition och minska övervikt
• Förbättra rullstolshantering

Effekter av Terapihundsarbete;

• Ökad motivation till att röra på sig
• Patienten måste fokusera mer på hundens följsamhet än sina egna steg
• Viljan att träna utvecklas ökar (för att t ex lättare kunna hänga med hunden på promenad)
• Att få känna sig behövd. Ge mat, omtanke, sköta hunden.
• Stimulering av minnet (vanligt inom äldrevård är att barndomsminnen kommer tillbaka, man minnas den hund man haft, boenden, livet förr etc)
• Patienterna interagerar mer med varandra. Hunden skapar samtalsämnen.
• Att undersökas med hunden närvarande kan ge ökad trygghet (vid etablerad relation med hunden)
• Känna acceptans. Hunden tycker om den man är utan förbehåll.
• Ökat initiativtagande hos patienten. Att ta hand om en annan individ kan stimulera till att vilja göra mer för denne.

Exempel på Terapihundsövningar;

• Motorik/fysik Rulla boll till hunden Belöna hunden med leksak eller godis Klickerträning Koppelhantering Aktiveringsleksaker tillsammans med hund Apportering

• Talsvårigheter Be hunden apportera olika föremål Hunden apporterar olika föremål patienten ska ge namn, färg, form på Ge hunden kommandon att utföra (genom att vara tydlig mot hunden lär sig patienten att vara tydlig mot människor) Namnge hundens olika kroppsdelar

• Kroppsmedvetenhet Namnge huvud, mun, tänder, tunga, svans och så vidare. Jämföra med den egna kroppen, stimulerar till diskussion kring ämnet. Att sitta med hunden i knät för att känna sina egna kroppskonturer Minska neglect hos strokepatienter genom att placera hunden på den nedsatta sidan under träningen. Stimulera till att använda den förlamade sidan genom att placera apportbocken/bollen/träningsredskapet i den handen.

• Upplevelser Samvaron med hunden stimulerar känsel, minnen, rörelser och motoriken i fingrar, händer och armar. - Lukten av hunden - Nos (kall, varm, blöt, torr) - Päls (mjuk, sträv) - Klorna (hårda) - Trampdynor (mjuka, varma, vassa) - Morrhåren (mjuka, vassa) - Ge godis till hunden (lukten av godiset, känslan när hunden tar godiset)

Vetenskaplig forskning

Arbete med hund i vården är väldokumenterat och forskning har bedrivits under många år både internationellt och på senare år även nationellt. Den mesta forskningen pekar på att användningen av hundar i vården är värdefull. Man kan också se att Sverige fortfarande ligger långt efter vad det gäller att använda hundar i vården, men intresset verkar stort och tjänsterna är på stark frammarsch. Tyvärr verkar kunskaperna kring hur mycket som finns forskat i ämnet vara bristfälliga i landet, och därför är det viktigt att sammanställa och kontinuerligt dokumentera den vetenskapliga forskningen och föra fram den i ljuset. Just nu pågår flera nationella projekt där interaktionen människor och djur studeras och på flera håll i landet används hunden allt mer inom vård och omsorg, inte minst inom äldrevården. Värt att nämna är att Sveriges riksdagsledamöter anser att sällskapsdjur har en positiv påverkan på människors hälsa samt uppger att de är positivt inställda till att djur vistas på äldreboenden.

källa: www.terapihundskolan.se