I dag har jag varit på Vårdhundsträff med Marie och gänget från Vårdhundskolan

0kommentarer


Idag har jag fått vara med när Vårdhundskolan hade återträff. Olika vårdhundsteam både färdigutbildade och under utbildning har träffats från olika årskurser. Vi har fått information från Ingeborg Höök om det senaste som gäller för utbildningen. För min och min del gäller samma regler som när vi startade under men nästa hund jag utbildar kommer att få göra en annan typ av lämplighetstest och upplägget på utbildningen är lite annorlunda.

Konceptet utvecklas hela tiden och jag tyckte det lät som förändringar till det bättre. Man tittar mer på om hunden är social, kan möta andra hundar utan att hetsa upp sig. Man gör ett miljötest där hunden får gå balansgång och något händer mitt på banan. Hunden skall utan prut vilja gå balansen igen direkt efter och då händer inget konstigt. Hundarna skall också kunna följa med runt en bana där föraren endast får ha ett koppel som går isär för minsta ryck hunden gör. Detta är direkt utslagsgivande liksom social interaktion. Om hunden inte uppför sig i koppel och inte vill interagera med främmande person så blir den inte godkänd för utbildningen. Momenten är på tid och är klart mätbara vilket skall minska godtycke i bedömningen. Var och en som deltog berättade sedan om hur det går för dem med arbetet som vårdhundsteam. 



Det blev mycket träning i att vänta och vara lugn trots alla roliga hundkompisar som var med. Att gå i koppel på promenad med hundkompisar tyckte jag var konstigt. Jag trodde att det var som med mitt groenendaelgäng, så jag bara väntade på att få springa lös tillsammans med alla kompisar. Jag hoppade och for som stolla men Marie var hård. Efter ett tag lugnade jag ner mig och gick bättre i kopplet.


Här är jag Karin och hennes cockerspaniel Docken.

Men på det stora hela har jag skött mig bra under dagen och det var bra träning för mig att ta det lugnt, att inte alltid förvänta mig full aktivitet.

Lite fick jag dock jobba då Frösunda gruppboende var i parken och råkade sätta sig intill oss. Det kom fram en dam i rullstol tillsammans med en anhörig och var nyfikna på oss. Jag frågade om hon ville hälsa på en hund och det ville hon. Hon ville också gärna prova på att göra något tillsammans med hunden och då fick Axa hämta lite saker och ge henne. Gissa om jag blev glad över att äntligen få göra något mer än ta det lugnt.

Kommentera

Publiceras ej